Uppdaterad 3/2010
Nästa uppdatering 1/2011
Tilläggsinformation: Olli Peltola, olli.peltola(at)ely-centralen.fi, tel. 010 60 28618
Företagens personalmängd ökade efter lågkonjunkturen snabbt i landskapet Österbotten fram till år 2001. Efter det följde en utjämningsperiod och en ny och ännu snabbare tillväxtperiod år 2006. Dess kulmen nåddes år 2008 och år 2009 vände kurvan nedåt.
Av företagens årsverken i landskapet Österbotten i slutet av år 2008 utgjordes nästan hälften av industrins verkstäder, men i hela landet stannade andelen på en dryg fjärdedel. Fastighets- och företagstjänster samt handel (N, M, L) sysselsatte i hela landet märkbart flera personer.
Företagens arbetsinsats ökade i landskapet Österbotten under åren 2000–2008 med cirka 6 500 årsverken. Klart snabbast ökade mängden företagspersonal inom vård och omsorg såväl i landskapet som i hela landet. Mängden arbetskraft inom tillverkning ökade i landskapet, men i hela landet sjönk den med närmare en tiondel. Personalmängden inom byggverksamhet ökade klart snabbare i hela landet än i landskapet. Recessionen har emellertid medfört minskat antal arbetsplatser inom både tillverkning och byggverksamhet, trots att det år 2008 inte ännu framkom i årsstatistiken.
Huvudnäringsgrenar inom industrin är tillverkning av maskiner och anläggningar samt övrig elapparatur. Elektronikindustrins betydelse i landskapet Österbotten är marginell, men i hela landet är denna den tredje mest sysselsättande industrisektorn.
Hela industrins arbetsinsats ökade under åren 2000–2008 med över 2 200 årsverken. Landskapets verkliga tillväxtområden var tillverkning av andra transportmedel (närmast båtar) samt maskiner och apparater. Sysselsättningen inom skogsindustrin har försvagats kraftigt också här.
Endast var tionde person inom tillverkning verkade på ett arbetsställe med under 10 personer, då däremot närmare tre av fyra arbetade på arbetsställen med minst 50 personer, vilket är en klart större andel än i hela landet. Hela företagspersonalens fördelning enligt arbetsställenas storleksklass är märkbart jämnare och i landskapet Österbotten en aning mera småföretagsbetonad än i hela landet.
Nästan 60 procent av företagens personal fanns i Vasa ekonomiska region i slutet av år 2008. I Sydösterbotten har ökningen av personalmängden avstannat på 2000-talet. I Vasaregionen var tillväxten åren 2000–2008 över 20 procent.
Till och med över hälften av företagspersonalen i Jakobstads ekonomiska region verkade inom tillverkning i slutet av år 2008. I Kyroland fanns proportionellt sett mera personal inom byggnad och handel, i Sydösterbotten inom trafik och i Vasa ekonomiska region inom fastighets- och företagstjänster. I samtliga regioner utgjorde industrin dock den klart största sysselsättaren.
I Jakobstads ekonomiska region fanns över en tredjedel av hela landskapets industripersonal, men av hela företagspersonalen var andelen bara en dryg fjärdedel. Vasa ekonomiska regions andel var rejält över hälften och tillväxten hela 20 procent under åren 2000–2008. Mängden arbetskraft inom industrin i små ekonomiska regioner har däremot minskat. Industrins personal har alltså koncentrerats till stora arbetsplatscentrum, speciellt till Vasaregionen.
